Svenskt visarkiv fyller 75 år – press

• Vad vi är: Svenskt visarkiv är ett forskningsarkiv med inriktning på folkmusik, visor, äldre populärmusik, jazz och folklig dans i Sverige.
• En del av Statens musikverk: Visarkivet ingår i myndigheten Statens musikverk (bildad 1 maj 2011).
• Grundat 1951: Stiftelsen Svenskt visarkiv startades den 23 maj 1951 på initiativ av Ulf Peder Olrog, med stöd av bland andra Sven Salén. De första lokalerna var en vindsvåning på Styrmansgatan i Stockholm.
• Blev statligt 1970: Efter en längre period med blandad finansiering blev arkivet helstatligt från och med 1970.
• Så tar man del av materialet: Du kan söka i material via webben, eller mejla/ringa till expeditionen. Visarkivet har också en fysisk besöksplats i Stockholm.
• Vad samlingarna innehåller: I våra samlingar finns ljud- och videoinspelningar, handskrivna och tryckta noter, fotografier, böcker samt arkiv från personer och föreningar inom folkmusik, visor, äldre populärmusik, jazz och folklig dans.
• Digitalt tillgängligt material: Mycket av vårt material finns tillgängligt digitalt och går att söka efter i våra databaser.
• Dokumentation i fält: Visarkivet har arbetat med inspelningar av levande folkmusik sedan 1960-talet och har haft ett uttalat inspelningsuppdrag sedan 1970. Bland annat dokumenteras Zornmärkesuppspelningarna årligen.
• Jazz och fler musiktraditioner: Insamlingen breddades även till jazz, med en särskild jazzarkivarietjänst från 1981, och samlingarna inkluderar också material kopplat till nationella minoriteter och invandrade musiktraditioner.
• Öppet för alla: Visarkivet är öppet för alla som vill ta del av samlingarna och kunskapen – från forskare och studenter till utövare och allmänhet.

Allt finns inte på nätet – och det som finns är ofta bara en liten del av det som bevaras i arkiv. Mycket material kan inte publiceras öppet av upphovsrättsliga eller andra skäl. Dessutom behövs expertkunskap för att förstå, hitta rätt och sätta materialet i sammanhang. Hos Visarkivet får du hjälp av kunnig personal som kan samlingarnas innehåll och bakgrund.

Vi riskerar en kulturell minnesförlust. Utan insamling och bevarande blir vårt gemensamma minne svagare och viktiga delar av musik- och danslivet försvinner ur historieskrivningen. Samlingarna är också pusselbitar till förståelsen av samhället. Material som kan uppfattas som perifert i dag kan bli en viktig källa till nyskapande och kunskap i framtiden.

Att vi “bara” arbetar med visor. Namnet Svenskt visarkiv visar inte på bredden i våra samlingar. I dag omfattar vårt uppdrag även folkmusik, jazz, folklig dans, tidig populärmusik, dragspelsmusik och inflyttade musiktraditioner. Vi gör också inte bara arkivarbete: vi forskar, publicerar, föreläser och samverkar med musik- och forskarliv.

Ett jubileum är ett bra tillfälle att både se tillbaka och blicka framåt. I en tid där öppen tillgång till källmaterial inte kan tas för given blir arkivens roll extra viktig. Jubileet är också en chans att visa hur Visarkivet fortsätter utvecklas med engagerad personal, växande bredd och nya sätt att arbeta med och tillgängliggöra samlingarna.

Först och främst är det nog inte många som vet hur stora samlingar vi faktiskt har av folkmusik, jazz och visa som är helt unika, det vill säga outgivet originalmaterial. Mycket av det är vår egen dokumentation av utövare, både kända och okända, deras repertoar, levnadsberättelser och musikerminnen. Andra blir överraskade över att vi även har samtida material i samlingarna, som dokumentation kopplad till rejv och hiphop.

Exempel som ofta lyfts är konstnärliga jazzfotografier, skillingtryck (t.ex. avrättningsvisor), och spelmansböcker med handskrivna noter. Ett annat breddspann är tidiga jojkinspelningar, dansbandsaffischer från 1980-talet och demotejper från musiker i vardagsmiljöer. Samtidigt är stora samlingar av visa, folkmusik och jazz fortfarande viktiga grundpelare i våra samlingar.

Börja på vår webbplats och våra temasidor för en första överblick. Vill du söka mer specifikt är Vis- och låtregistret och inspelningsdatabasen bra ingångar. Du är också välkommen att kontakta oss via mejl eller telefon. Om du är i Stockholm är du förstås välkommen att komma gärna förbi och besöka vår expedition.