Samiska röster / Sáme jiena
I början av 1900-talet inledde Karl Tirén det som skulle bli ett av de största inspelningsprojekten av samisk jojk i Sverige.
Inspelningar av samisk jojk
I februari 1913 gjorde folkmusikinsamlaren Karl Tirén sin första fonografinspelning med samisk jojk. Det blev starten för ett av de största inspelningsprojekten av samisk jojk i Sverige. I dag, över hundra år senare, kan du nu lyssna på inspelningarna på webben.
Karl Tiréns inspelningar
Karl Tirén startade sitt inspelningsprojekt på vintermarknaderna i Arvidsjaur och Arjeplog i februari 1913. Mellan åren 1913 och 1915 spelade han in närmare 300 jojkar på vaxrullar. Majoriteten av rullarna förvaras i dag i Svenskt visarkiv, medan ett tiotal finns hos Institutet för språk och folkminnen.
Över 100 jojkare medverkade
På de bevarade fonografcylindrarna hörs röster från över 100 kvinnor och män i åldrarna 9 till 77 år. Tyvärr har flera vaxrullar skadats med tiden. Inspelningarna innehåller främst jojk, men även samiska berättelser, dramatiserade dialoger kring frieri, spel på fadno (ett blåsinstrument gjort av fjällkvanne) och finska sånger.
Vad är jojk?
Jojk är en traditionell samisk sångform. Vid 1900-talets början beskrev samen Kristoffer Sjulsson (1828–1908) jojken så här:
”[I jojken] uttrycker sångaren medels melodin sin uppfattning av en persons eller föremåls egenskaper även som sina egna känslor för den, man sjöng om, eller de minnen, som rörde sig i sinnet vid hågkomsten av en person eller ett föremål.”
Beskrivningen ramar in jojkens traditionella kärna: en social kommunikationsform där intryck av personer, djur och platser – och relationerna till dessa – gestaltas i musik och text.
Lyssna på inspelningarna
Webbsidan Samiska röster lanserades 2013 för att uppmärksamma hundraårsminnet av Tiréns första inspelningar. Materialet publicerades av Svenskt visarkiv i samarbete med dåvarande Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (nu Institutet för språk och folkminnen) och Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Inspelningarna finns i dag fritt tillgängliga på Wikimedia Commons och som digitala utgåvor från Caprice Music.
Så gjordes inspelningarna
Karl Tirén började med att dokumentera jojk i notskrift, men från 1913 använde han även en fonograf för ljudinspelningar. Fonografen, dåtidens portabla inspelningsteknik, spelade in ljud på vaxrullar. Naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning (nu Etnografiska museet) utrustade och finansierade Tiréns inspelningsresor.
På vaxrullarna spelade Tirén dels in samiska jojkare som var intresserade av att göra inspelningar, dels gjorde han upptagningar där han själv på fiol eller sång framförde några av sina tidigare upptecknade jojkningar.
På rubrikbild: till vänster och mitten Maria Persson (senare gift Johansson), till höger Anders Toikanen.
Karl Tirén
Järnvägstjänstemannen som också var konstnär, musiker och musikforskare. Läs om Karl Tiréns liv, insamlingsresor, forskning och musikaliska arv.
Karl Tiréns inspelningsresor
Med fonograf och vaxrullar reste Karl Tirén runt för att dokumentera jojk. Här kan du följa hans inspelningsresor.
Lyssna på inspelningarna
Lyssna på inspelningarna Här kan du lyssna på alla Karl Tiréns inspelningar av samisk jojk.
Medverkande – Karl Tiréns inspelningar
Möt några av personerna som deltog i Karl Tiréns inspelningar.
Karl Tiréns efterlämnade samling
Karl Tiréns unika jojkinsamling är spridd över flera arkiv. Upptäck var inspelningar, brev och manuskript finns bevarade – och hur du kan ta del av dem.
Samisk jojkning
Jojkning är ett unikt sätt att sjunga som har utvecklats hos samerna. Här kan du lära dig mer om jojk.
Fonografen – den första inspelningstekniken
Fonografen revolutionerade inspelningstekniken och gjorde det möjligt att bevara röster och musik för framtiden. Både på plats och på resande fot.
Lästips
Vill du veta mer om samisk jojk och om Karl Tiréns inspelnings- och dokumentationsverksamhet? Här hittar du lästips!