Årets aprilskämt: Musik och röster från andevärlden – Visarkivet tar hjälp av medium
Kan man dokumentera visor och låtar från personer som inte längre är i livet? Svenskt visarkiv har inlett ett ovanligt samarbete för att utforska just detta.
Inspelningar av visor, låtar och musikminnen är det mest efterfrågade materialet i våra samlingar. Hos oss kan du lyssna på musikutövare från 1800-talet och fram till i dag. Men röster och musik från traditionsbärare som var verksamma innan inspelningsteknikens genombrott har varit förpassat till historiens glömska. Fram tills nu.
Nytt sätt att höra äldre röster
Tillsammans med det auktoriserade mediet Fonogh Graph har vi påbörjat ett banbrytande arbete: att kontakta traditionsbärare från förr och spela in deras musik och berättelser. Från andra sidan graven.
– Det är klart att det här inte hör till musiketnologins vanliga metoder, säger Karin Strand, chef för Svenskt visarkiv. Men jag tror att arbetet med att dokumentera äldre musiktraditioner har mycket att vinna på den här sortens nytänkande samarbeten.
Fiolmusik från andra sidan
Med hjälp av en fiol och andra instrument kan mediet också ta emot låtar från andevärlden som inte spelats in tidigare, eller som har dokumenterats på missvisande sätt. Wictor Johansson, enhetschef för de audiovisuella samlingarna, är entusiastisk:
– Det är en fantastisk möjlighet att både upptäcka äldre musiktraditioner från tiden innan den första inspelningstekniken, och att lära känna människorna bakom dem.
Samarbetet har redan gett goda resultat. Förutom flera kortare låtfragment har Visarkivet genom mediet kunnat dokumentera ett par rallarvisor, en originell variant av Marseljäsen, fyra ordspråk på okänd dialekt och ett tiotal levnadsberättelser.
En polska från Yxskaftkälen
Det mest uppseendeväckande resultatet hittills är en inspelning av den aldrig tidigare hörda Polska från Yxskaftkälen. Låten tillskrivs Spel-Persa, en spelman från Jämtland som omnämns i prosten Primus Aprilus dagbok från 1794:
”Den präktige ålderstigne allmogespelmannen Spel-Persa utmärkte sig genom att på et i sanning märkwärdigt sätt spela på fiolen upp och ned”.
Tack vare det nya samarbetet kan vi för första gången höra honom spela.
Visor från Lurigs-Kajsa
Ett annat spännande fynd är en inspelning med Lurigs-Kajsa på Torpet (1801–1887), änkefru efter indelte soldaten Karl-Johan Lurig. Uppgifter om hennes ovanliga sångstil med ett kraftfullt vibrato bevarades till eftervärlden tack vare anteckningar av vissamlaren och folkloristen Johan Valfrid Drejer Faxus.
Men det har sedan dess diskuterats bland folkmusikforskare om hennes sångstil var medveten eller bara berodde på nervositet. I denna inspelning, gjord via medium 2025, står det klart att det var ett medvetet och stilistiskt val.
Märkliga ljud på natten
Det här är däremot inte första gången de anställda på Visarkivet har kontakt med andra sidan.
– Vi har länge misstänkt att något pågått nattetid i våra lokaler, berättar Wictor Johansson. Inspelningsutrustning har ibland slagit i gång av sig själv och spelat in röster, toner och ljud som vi inte kan förklara. Även dessa inspelningar kommer att sparas i våra ljudsamlingar och finnas tillgängliga för forskare, musiker och den intresserade allmänheten. Vi hoppas att våra användare, precis som vi, välkomnar detta med öppna sinnen.