Karl Tirén

Karl Tirén (1869–1955)

Karl Tirén var järnvägstjänstemannen som också var konstnär, musiker och musikforskare. Läs om Karl Tiréns liv, insamlingsresor, forskning och musikaliska arv.

Tidiga år och familjeliv

Karl Tirén föddes 1869 i Oviken, Jämtland, som näst yngst i en syskonskara på elva barn. Han gifte sig 1903 med Ellen Hellström och tillsammans fick de fem barn.

Som 20-åring började Tirén arbeta för Statens Järnvägar. Under åren för jojkinsamlingen bodde han först i Svartbjörnsbyn utanför Boden (1907–1912) och sedan i Bergvik i Hälsingland, där han arbetade som stationsinspektor. Han hade även en stuga i Nuoljalid, i nuvarande Abisko nationalpark, som ofta var bas för hans insamlingsresor.

Musikintresset och jojkning

Karl Tirén var en skicklig violinist och engagerad i spelmansrörelsen kring sekelskiftet 1900. Han publicerade flera häften med låtar arrangerade för två fioler, däribland ”Från vildmark till lekstuga”. Han bidrog även med uppteckningar till samlingsverket ”Svenska låtar”. När spelmanstävlingarna började anordnas i Sverige på 1900-talet satt Tirén ofta med i juryn.

Hans första möte med jojkning skedde 1909 under en spelmanstävling i Kiruna, där han träffade jojkaren Lars-Erik Granström. Detta möte inspirerade honom att börja dokumentera jojk, både i notskrift och senare med fonograf.

Dokumentationen av jojkning var endast ett av Karl Tiréns många intressen. Vid sidan av sitt yrkesliv som järnvägstjänsteman ägnade han sig bland annat åt måleri, violinspel och fiolbyggeri – allt på en hög nivå.

Jojkinsamlingen

Mellan 1909 och 1915 gjorde Karl Tirén en omfattande jojkinsamling som omfattar:

  • 500 uppteckningar i notskrift.
  • 300 fonografinspelningar.

Tirén lät ofta jojkare som han tidigare hade upptecknat spela in samma jojkar med fonografen. Han spelade även själv in några av sina upptecknade jojkar, både på fiol och med sång.

Lyssna på hela ljudsamlingen här

Samisk vintermarknad, 1940-tal. Foto: okänd

Stöd och samarbeten

För att genomföra insamlingsresorna fick Tirén stöd från Folkmusikkommissionen och Etnografiska museet. Eftersom jojkens uttryck var svårt att dokumentera enbart i notskrift började han använda fonografen som ett komplement.

Tiréns arbete med jojk låg i linje med Folkmusikkommissionens mål att dokumentera Sveriges musiktraditioner. Han såg det som sin uppgift att bevara den samiska jojken för framtiden.

Föredrag och bokutgivning

Karl Tirén höll många föredrag om samisk musikkultur både i Sverige och utomlands. Han deltog även i radioprogram, där han illustrerade jojkmelodier med fiol.

Under början av 1930-talet sammanställde han manuskriptet ”Den samiska folkmusiken”. Verket gavs ut 1942 på tyska som ”Die lappische Volksmusik”, dåtidens ledande vetenskapliga språk. År 2024 publicerades boken för första gången på svenska som ”Den samiska folkmusiken”, i en kommenterad utgåva av Gunnar Ternhag.

Efterlämnat material

I dag finns de flesta av Karl Tiréns fonografrullar, resedagböcker, notuppteckningar och arkivhandlingar hos Svenskt visarkiv. Material finns även hos Institutet för språk och folkminnen.

Källor: Ternhag, Gunnar (2000). Jojksamlaren Karl Tirén; Tirén, Karl (1942/2023). Den samiska folkmusiken; Stenman, Inger (1997). Karl Tirén och jojkning – en pionjärinsats i 1910-talets Sverige. CD-uppsats i musikvetenskap, Uppsala universitet.

Tillbaka till presentationen Samiska röster

Karl Tiréns inspelningsresor

Med fonograf och vaxrullar reste Karl Tirén genom Sápmi för att dokumentera jojk. Här kan du följa hans inspelningsresor.

Karl Tiréns efterlämnade samling

Karl Tiréns unika jojkinsamling är spridd över flera arkiv. Upptäck var inspelningar, brev och manuskript finns bevarade – och hur du kan ta del av dem.

Medverkande – Karl Tiréns inspelningar

Möt några av personerna som deltog i Karl Tiréns inspelningar.