Stockholms Spelmansgille – från spelmansträff till folkmusikskatt
Rapport från Visarkivet: Vad kan ett föreningsarkiv berätta om den svenska folkmusikens historia? I Stockholms Spelmansgilles arkiv finns över 80 år av musik, människor och möten dokumenterade. Nu finns materialet tillgängligt på Svenskt visarkiv.
Stockholms Spelmansgille är en aktiv förening som verkar för att bevara och utveckla spelmanstraditionen i Stockholm. Spelmansgillet är en del av den rikstäckande folkmusikorganisationen Sveriges spelmäns riksförbund, vilket är organiserat i landskapsförbund som bedriver den huvudsakliga verksamheten som spelmansstämmor, kurser och liknande.
Förra året valde Stockholms spelmansgille att donera sitt arkiv till Svenskt visarkiv. En av gillets medlemmar, Allan Westin, har fungerat som gillets arkivarie och skapat en struktur i samlingen och i många fall kompletterat arkivhandlingarna med värdefulla uppgifter om innehåll, medverkande och historiska sammanhang. Den senaste tiden har jag, tillsammans med min kollega Wictor Johansson som är enhetschef för ljud och bild, arbetat med att ordna och förteckna arkivet. Det finns nu tillgängligt här på Visarkivet.
Från spelmansträff till spelmansgille
År 1944 togs initiativet till en spelmansträff på Storängens Samskola i Nacka. Intresset visade sig vara stort och över 50 spelmän deltog. Den lyckade sammankomsten ledde till att en ny träff snart planerades. Gillets första styrelse utgjordes av bland andra Nils Hägg, Ernst Granhammar och Allan Manneberg.
Ur dessa träffar växte Stockholms spelmansgille fram, med andra ord en organisation för spelmän i Stockholmstrakten. Under denna tid flyttade många människor till huvudstaden för arbete, vilket bidrog till att gillet snabbt fick många medlemmar. Genom åren har flera välkända spelmän varit verksamma i gillet, och många har senare blivit riksspelmän. Exempelvis ovan nämnda herrar.
Allt från tidningsurklipp till handskrivet notmaterial
Arkivet innehåller flera olika typer av material. Utöver renodlade föreningshandlingar finns även tidningsurklipp, fotografier, tryckta publikationer, LP-skivor, bandinspelningar, samt medlemsbladet Spelmannen – sedermera medlemstidningen Gillaren. Det finns även handskrivet notmaterial, som nu har införlivats i Visarkivets handskriftssamling.
Ljudinspelningar och notmaterial
Wictor har ordnat arkivets ljudinspelningar och noter. Han påpekar att notmaterialet omfattar mycket av den repertoar som spelats inom Stockholms spelmansgille, eftersom det innehåller såväl arrangemang framtagna för gillets verksamhet som medlemmarnas egna kompositioner.
Här märks till exempel tvåstämmiga originalarrangemang av folkmusiklåtar av Henry Lejnard, arrangerade särskilt för gillets verksamhet. Här finns också en stor samling med egna kompositioner av gillets medlemmar, varav merparten troligen inte finns utgivna i nottryck. Utöver noter som direkt berör den egna verksamheten så ingår även en del äldre handskrivna notböcker som donerats till Stockholm spelmansgille, det som i folkmusikkretsar brukar benämnas som spelmansböcker.
Även de många ljudinspelningarna i arkivet skildrar verksamheten. Här finns bandupptagningar från repetitioner och konserter med spelmanslag och andra konstellationer inom Stockholms spelmansgille, liksom från spelmansstämmor och låtkurser där medlemmar deltagit. Här täcks dock inte gillets tidiga historia in, det är först med den portabla kassettbandspelarens intåg på 1970-talet som ljudande dokumentation finns bevarad.
Fotografiskt material
Arkivmaterialet innehåller även ett antal fotografier, närmare bestämt 259 stycken. De omfattar tiden från tidigt 1900-tal, före gillets bildande, fram till år 2020. Här finns framför allt svartvita fotografier men även ett antal i färg samt diabilder.
En stor del av motiven består motiven består av glada gruppbilder eller porträtt på spelmän och spelmanslag från diverse spelmansträffar iklädda folkdräkt och med instrumenten i högsta hugg. Men här finns även dokumentation av fikastunder, begravningar, bröllop och andra sammankomster med anknytning till spelmanslivet. Fotografierna är nu digitiserade och finns sökbara i Visarkivets fotosamling.
Minnen från ett mångårigt föreningsliv
När jag arbetade med att ordna och förteckna bildmaterialet fick jag dessutom chans att sätta mig in i en av initiativtagarna bakom Stockholms Spelmansgille, Allan Manneberg (1900–1972), i och med att hans privata fotoalbum ingår i samlingen. Fotografierna i albumet är noggrant ordnade och daterade samt omsorgsfullt försedda med uppgifter om personer, platser och spelmansträffar.
Albumet är fyllt av minnen, möten och glimtar ur den svenska folkmusikens historia från första halvan av 1900-talet och utgör verkligen en liten skatt för den som vill fördjupa sig i den svenska folkmusiktraditionen. Fotografierna berättar i sig många historier, men tack vare Allan Mannebergs grundliga noteringar blir berättelserna ännu tydligare och mer levande.
Stockholms Spelmansgilles arkiv speglar ett mångårigt föreningsliv och de generationer av spelmän som genom sitt engagemang har hållit folkmusiken levande. Därför känns det glädjande att materialet nu finns bevarat och tillgängligt för kommande generationer av forskare, musiker och folkmusikintresserade.
/ Evelina Rasmussen-Taengh, arkivassistent