Hälsingland

Inspelningsverksamheten fortsatte i maj med en kortare resa till Hälsingland under fem dagar. Inspelningarna koncentrerades till trakterna runt Bollnäs i mellersta Hälsingland. Även om det var få inspelningsdagar blev det desto fler inspelningar. Mellan den 13 och 17 maj spelade Märta Ramsten in 31 spelmän och sångare, varav flera med en omfattande repertoar.

Magert resultat

I en del fall blev dock resultatet magert. Flera av de inspelade  orkade inte framföra eller mindes inte sin repertoar på grund av hög ålder. Märta Ramsten valde att ändå göra inspelade intervjuer med några av dem. På så sätt samlade hon information om de lokala musiktraditionerna, även om det inte var möjligt att spela in själva låtarna och visorna.

Därför finns det inte mycket  lockrop och annan fäbodmusik inspelat  från denna resa, trots att fäbodtraditionen varit stark i Hälsingland. Men inspelningarna innehåller däremot flera intervjuer om fäbodbruket och dess musik. Marta Norman från Vallsta kunde dock både berätta om sitt arbete på fäbodarna och ge exempel på hur det lät när man lockade på korna, även om inomhusmiljön vid inspelningen inte möjliggjorde för henne att kula med full kraft.

Marta Norman – Intervju och kolock

Att gå med stjärnan

I flera inspelningar från denna resa återkommer Märta Ramsten till seden att gå med stjärnan, en tradition med anor sedan 1600-talet. Den innebär att ungdomar utklädda till stjärngossar vandrade runt i byarna under trettonhelgen och uppförde ett skådespel som byggde på Bibelns berättelse om stjärnan över Betlehem.

I olika delar av landet har traditionen levt kvar långt in på 1900-talet och i Hälsingland spelade Märta Ramsten in flera lokala varianter av Staffansvisor. Här berättar Elsa Hall från Arbrå om traditionen att gå med stjärnan och sjunger två av de visor som sjöngs vid dessa tillfällen.

Elsa Hall – Intervju och två Staffansvisor

Ett riktigt spelmansnäste

Den 15 maj var Märta Ramsten i byn Galven utanför Alfta. I en inspelad intervju som Svenskt visarkiv gjorde med Märta Ramsten i februari 2001 beskriver hon Galven som ”ett riktigt spelmansnäste” där hon mötte ”flera spelmän som var otroligt skickliga”.

En av dem var Jonas Olsson, vanligen kallad Olles-Jonke. Han var född 1886 och hade just kommit hem från en sjukhusvistelse. Det hindrade inte honom från att leverera flera låtar på såväl fiol som på enradigt dragspel. Han hade en stor repertoar av lokala låtar och en ålderdomlig spelstil som inspirerat och imponerat på  en yngre generation spelmän från Hälsingland. Svenskt visarkivs inspelningar med Olles Jonke har ofta varit efterfrågade.

Jonas ”Olles Jonke” Olsson – Gånglåt

Skicklig dragspelare

Flera dragspelare spelades in under de fem dagarna. Den skickligaste av dem hittade Märta Ramsten i ett omodernt och trångt hem högst upp på vinden i ett hyreshus i Bollnäs. Där bodde August Johansson som med ett drivet och svängigt spel spelade låtar på både enradigt durspel och på femradigt kromatiskt dragspel. Några av låtarna från inspelningstillfället gavs senare ut av Caprice records på skivan Munspel och handklaver.

August Johansson – Polska efter Jularbo

Unga spelmän i äldre förebilders spår

Som under tidigare inspelningsresor var det äldre sångare och spelmän som spelades in, flera var födda så tidigt som på 1870-talet. Men även några yngre förmågor blev dokumenterade.

Den yngste inspelade var Bo Galvsby, född 1939 och även han från spelmansnästet Galven. Han uttryckte respekt för sin hembys spelmän och en vilja att lära sig bemästra en äldre spelmanstradition.

Bo Galvsby skulle kunna ses som en tidigt inspelad representant förfolkmusikvågen. Så kallas det nyväckta folkmusikintresse som växte sig starkt hos en yngre generation de kommande åren. Det blev också ett självklart föremål för Svenskt visarkivs inspelningsverksamhet.

Bo Galvsby – Lillbackvalsen

Tillbaka till Hälsingland

Märta Ramsten spelade in 31 spelmän och sångare på bara fem dagar, i en geografiskt avgränsad del av Hälsingland. Det säger något om landskapets rika folkmusiktraditioner och gav en antydan om att det nog fanns mer att hämta. Därför dröjde det bara en månad innan Märta Ramsten var tillbaka i Hälsingland för nya inspelningar. Läs mer om den andra resan.

Lyssna på samtliga inspelningar från den första hälsingeresan.

Läs och lyssna mer

Lyssna på samtliga inspelningar från resan.

I samband med Svenskt visarkivs 50-årsjubileum 2001 publicerade Märta Ramsten artikeln Svenskt visarkivs inspelningsverksamhet i tidskriften Noterat.

Mathias Boström, chef för Smålands musikarkiv och tidigare forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv, har i boken Det stora inspelningsprojektet ingående studerat Samarbetsnämnden för svensk folkmusik och upptakten till Visarkivets inspelningsverksamhet.