
Inspelningar och noter
Här kan du ta del av texter och noter från Sveriges Medeltida Ballader, samt lyssna på unika arkivinspelningar.
Naturmytiska ballader
Den bergtagna
Sveriges Medeltida Ballader 24, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad A 54
Denna ballad berättar om en kvinna som tillfångatas av bergakungen. Berättelsen har dokumenterats i många varianter och är populär i hela Norden.
Här kan du lyssna på två inspelningar av balladen:
Lena Larsson, Kungälvs Ytterby, Bohuslän, 1957, (SVA BB 536311)
Ulrika Lindholm, Frostviken, Jämtland, 1958, (SVA BB 539027)
Handlingen i Den bergtagna har stora likheter med balladen Agneta och havsmannen (SMB 19) och den engelsk-skotska Hind Etin (Child 41).
Litteraturtips
- Naes, Jeanette 2011. Sjølv trør ho doggi av jordi. Bergtakingsmotivet i tre norske ballader. Masteroppgave, Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Nordisk språk og litteratur. Oslo universitet.
- Piø, Iørn 1969. Overnaturlige vaesner i nordisk balladetradition : 2. DgF T 38 Agnete og havmanden. Meddelanden från Svenskt visarkiv 27.
- Åkesson, Ingrid 2015. ”Talande harpa och betvingande sång – musicerande, makt och genus i några medeltidsballader”. Lekstugan. Festskrift till Magnus Gustafsson. Red. Mathias Boström. Växjö: Smålands musikarkiv/Musik i Syd,.
Den förtrollade barnaföderskan
Sveriges Medeltida Ballader 14, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad A 40
Här kan du lyssna på en inspelning av balladen:
Svea Jansson, Nötö, Åbolands skärgård, Finland, 1957 (SVA BB 537623)
Här hittar du texter och noter till Den förtrollade barnaföderskan (länk).
Den här balladen handlar om en kvinna som förbannas av sin styvmor och måste bära sina tvillingar i nio år och sedan dör när de föds. Den är ett exempel på de många balladerna där graviditet och barnafödande spelar en framträdande roll.
Den första varianten (Sveriges medeltida ballader 14 A) innehåller en av de äldsta nedtecknade balladmelodierna som finns bevarade, från omkring år 1600.
Legendvisor
Maria Magdalena
Sveriges Medeltida Ballader 43, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad B 16
- Vendla Johansson, Delary, Småland, 1961.
Här hittar du texter och noter till Maria Magdalena (länk).
Balladen om Magdalena finns i många varianter och har en stark tradition inom finlandssvensk vissång. Även om legenderna om Maria Magdalena har bibliska rötter finns det ingen direkt koppling mellan balladen och Bibelns berättelser.
Visan handlar om en kvinna som straffas av Kristus, gör bot och blir förlåten för att ha fött tre utomäktenskapliga barn. Dessa barn är dessutom resultatet av incest och en förbindelse med en präst – balladen lämnar öppet om hon har blivit utsatt för övergrepp.
Magdalenaballaden finns i flera nordiska länder och kan jämföras med den engelsk-skotska balladen The Maid and the Palmer (Child 21).
Litteraturtips
Häggman, Ann-Mari 1992. Magdalena på Källebro. En studie i finlandssvensk vistradition med utgångspunkt i visan om Maria Magdalena. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland.
Herr Töres döttrar
Sveriges Medeltida Ballader 47, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad B 21
Här kan du lyssna på en inspelning från 1961, där Ingemar Ingers från Lund sjunger ett fragment av en variant efter Per Persson från Norrvidinge:
Ingemar Ingers, Lund, Skåne, 1961 (SVA BB 545215)
Här hittar du text och noter till Herr Töres döttrar (länk).
Den här balladen har dokumenterats i många varianter och bygger på en legend med kristet innehåll, även om den saknar bibliska rötter.
Berättelsen har en klassisk tragisk uppbyggnad: bröderna känner inte igen sina systrar när de möts i skogen, och föräldrarna känner inte igen sina söner. Detta leder till att bröderna våldtar och mördar sina systrar, och att fadern hämnas genom att döda sönerna. På platsen där flickorna dog rinner det upp en källa, och legender om denna källa finns i olika delar av Norden.
Källan och berättelsen har i folklig tradition kopplats till flera bestämda platser. Legenden inspirerade också Ingmar Bergmans film Jungfrukällan. Balladen har likheter med den engelsk-skotska The Bonnie Banks of Fordie/Babylon (Child 14), även om källegenden saknas i den versionen.
Litteraturtips
Länne Persson, Marie 2016. Kaller var deras skog. Balladen och berättelsen. Mjölby: Atremi.
Historiska visor
Drottning Dagmars död
Sveriges Medeltida Ballader 57, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad C 6
Här kan du lyssna på en inspelning där sången kombineras med kvaddans (kedjedans):
Inspelad av Matts Arnberg, Färöarna, 1959 (SVA BB 542521)
Den här balladen handlar om en verklig historisk person och finns i 16 varianter, varav flera med melodi. Balladen tros ha danskt ursprung och berättar om en Böhmenfödd dansk drottning, Drottning Dagmar, som i visan framställs som god och from. Drottning Dagmar dog år 1212 i Ribe och är idealiserad i berättelsen.
Visan återfinns i Anders Sørensen Vedels Hundredevisebog från 1591. Den tidigaste svenska källan är ett skillingtryck från 1753.
Litteraturtips
Brix, Hans 1950. ”Dronning Dagmars død” I: Analyser og problemer. 6. Köpenhamn.
Vreta klosterrov
Sveriges Medeltida Ballader 59, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad C 8
Här hittar du texten till Vreta klosterrov (länk).
Denna ballad finns dokumenterad i fem varianter, var och en med cirka 40–60 verser, men ingen melodi har bevarats.
Den danske balladforskaren Erik Dal beskriver balladen i Danmarks gamle Folkeviser (band III) som en efterkonstruktion baserad på historiska personer från Folkungaätten. Den kan ha skapats i analogi med andra brudrovsvisor, där en kvinna rövas bort för att tvingas gifta sig, som Folke Algotssons brudrov (SMB 60, TSB C 15).
Det äldsta svenska belägget för balladen är från 1610-talet. Berättelsen handlar om stolts Elin som rövas från ett kloster av Sune Falkvardsson. Hon lever med honom i ett 15 år långt olyckligt äktenskap och föder tre döttrar. På sin dödsbädd ber maken om förlåtelse för det lidande han orsakat henne.
Litteraturtips
Kommentar i Danmarks gamle Folkeviser, band III, DgF 138 Sune Folkesøn.
Riddarvisor
Rudegull seglar bort med sin trolovade
Sveriges Medeltida Ballader 72, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad D 46
Här kan du lyssna på en inspelning av balladen. Denna variant kallas ofta Vänner och fränder efter inledningsorden i sången:
Allida Grönlund, Vilhelmina, Lappland, 1960-talet, (SVA BB 545846)
Här hittar du text och noter till Rudegull seglar bort med sin trolovade (länk).
Denna riddarvisa, som handlar om ett ungt pars flykt undan familjens vilja, finns dokumenterad i många varianter och under olika titlar.
Balladen berättar om ett ungt par som förlovar sig utan föräldrarnas tillstånd och sedan skiljs åt under flera år. Under tiden tvingas kvinnan att gifta sig med en annan, rikare man. Strax innan bröllopet återvänder dock hennes fästman och räddar henne från bröllopsfesten.
Huvudhandlingen, flera motiv och vissa strofer – så kallade vandrande strofer – återkommer i andra ballader. Visan finns också i danska och norska versioner.
Litteraturtips
- Andersson, Otto 1968. Upprepningsstrofen i levande balladtradition. Meddelanden från Svenskt visarkiv 23. [Om omkvädet ”Uti rosen” i SMB 72]
- Ramsten, Märta 1996. ”Vänner och fränder – Allidas visa på vandring”. Lira nr 5 (1996).
Sven i rosengård
Sveriges Medeltida Ballader 153, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad D 320
Här kan du lyssna på två inspelningar av balladen:
Edit Johansson, Nötö, Åbolands skärgård, Finland, 1963, (SVA BB 547026)
Elin Lind, Grangärde, Dalarna, 1955, (SVA BB 534716)
Här hittar du text och noter till Sven i Rosengård (länk).
Denna välkända ballad har dokumenterats i många text- och melodiuppteckningar samt i flera fältinspelningar. Den är också en av de visor som har en stark tradition inom finlandssvensk sång.
Brodermordet, som är balladens centrala tema, är ett klassiskt motiv som återkommer i hela världslitteraturen. Balladen är strikt uppbyggd som en dialog mellan Sven och hans mor.
Platser som rosengård och rosende lund symboliserar områden utanför hemmets trygghet, där hemska saker ofta inträffar. Uttryck som ”där svanen svartnar och korpen vitnar” är exempel på omöjlighetssymboler som förekommer i ramsor, besvärjelser och folktro.
En annan känd ballad med liknande tema är Ebbe Skammelson (SMB 125/TSB D 251). Balladen Sven i rosengård finns i norska, danska och isländska varianter, medan den engelsk-skotska balladen Edward/Son David (Child 13) har ett likartat innehåll.
Litteraturtips
Litet vis- och låtlexikon: Sven i rosengård i Litet vis- och låtlexikon
Klintberg, Bengt af 1965. Svenska trollformler. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Kämpavisor
Ramunder
Sveriges Medeltida Ballader 217, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad E 139
Här kan du lyssna på två inspelningar av balladen:
Lena Larsson, Kungälvs Ytterby, Bohuslän,1961/1962, (SVA BB 544421)
Svea Jansson, Nötö, Åboland, Finland, 1959, (SVABB540929)
Här hittar du text och noter till Ramunder (länk).
Balladen Ramunder har dokumenterats i många varianter, varav flera med melodi. Berättelsen skildrar ett slagsmål som är typiskt för genren, men de absurda överdrifterna gör att balladen lika gärna kan ses som en skämtvisa som en kämpavisa.
Det första svenska belägget för balladen finns i ett skillingtryck från 1600-talet, och den har fortsatt vara populär ända fram till modern tid.
Litteraturtips
Halskov Hansen, Lene 2015. ”Ironi og forvirring i 1800-tallet – perspektiver på viseforskningens alvor og almuens humor”.I: En alldeles egen och förträfflig National-Musik. Nio författare om Svenska folk-visor från forntiden. Red. Märta Ramsten & Gunnar Ternhag. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Sven Svanevit
Sveriges Medeltida Ballader 205, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad E 52
Här kan du lyssna på en inspelning av balladen:
Svea Jansson, Nötö, Åboland, Finland, 1958, (SVA BB 540416)
Även denna ballad har varit populär långt in i modern tid, med det tidigaste dokumenterade belägget i ett skillingtryck från 1794. Vissa varianter har starkare inslag av strid och mord, men med tiden har den legendariska gåtstriden blivit det dominerande temat i visan.
Gåtstrider är ett gammalt motiv i sagor och muntlig tradition, där gåtor och paradoxer spelar en central roll. Liknande teman förekommer i andra visor, som De omöjliga uppgifterna (Sveriges medeltida ballader 222/TSB F 6) och den engelsk-skotska balladen Riddles Wisely Expanded (Child 1).
Litteraturtips
- Kommentar i Danmarks gamle Folkeviser, band 1, DgF 18 Svend Vonved.
- Litet vis- och låtlexikon: Sven Svanevit
Skämtvisor
Bonden och kråkan
Sveriges Medeltida Ballader 248, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad F 58
Här kan du lyssna på två inspelningar av balladen:
Levi Johansson, Frostviken, Jämtland, 1951, (SVA BB 533017)
Xenia Rönnblom, Nagu, Åboland, Finland, 1964, (SVA BA 0060)
Här hittar du text och noter till Bonden och kråkan (länk).
Denna ballad om kråkan, som ”ska räcka till mången god ting,” är en av de mest välkända och har tryckts i många skolsångböcker. Som i flera andra skämtvisor är ett djur en av huvudkaraktärerna.
Balladen har dokumenterats i flera versioner från 1810-talet till omkring 1970, och många av dessa finns bevarade som inspelningar. Visan förekommer också i danska, norska och engelsk-skotska varianter, där den sistnämnda är känd som The Derby Ram (Roud 126).
Temat har tolkats som en ironisk kommentar till överhetens krav på att maximera skatteuttaget från bönderna, såsom tiondet. Balladen har också kopplingar till djursagor som ofta har en ironisk eller komisk underton.
Litteraturtips
Leja tjänstepiga
Sveriges Medeltida Ballader 258, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad F 72
Här kan du lyssna på två inspelningar av balladen:
Allida Grönlund, Vilhelmina, Lappland, 1962, (SVA BB 545845), även utgiven på LP:n Skämtvisor och polsktrallar (Caprice RIKS LPF 2)
Edit Samuelsson, Nöbbele, Småland, 1970, (SVA BA 0801)
Denna ballad handlar om en piga som kräver eller erbjuds en stor och noggrant specificerad lön. Balladen finns dokumenterad i många varianter från 1690-talet till 1970. Den har också ett flertal olika melodier, ofta med helt skilda omkväden.
Visan är besläktad med temat ”Bakvända världen” och skildrar en omkastning av både köns- och klassroller. Här är det pigan som sätter villkoren istället för arbetsgivaren. Balladen förekommer också i Danmark och Norge.
Balladernas melodier
Ballader har sjungits i Skandinavien i hundratals år, men de äldsta dokumenterade melodierna är från 1800-talet. Hur lät de förr? Här kan du läsa om balladmelodiernas utveckling, variation och spridning.
Balladernas form
Vad kännetecknar en medeltida ballad? Här kan du lära dig mer om hur de flesta ballader är uppbyggda.
Dokumentation av ballader
Från handskrivna visböcker och skillingtryck till fältinspelningar – här kan du läsa om hur balladerna har dokumenterats och förändrats över tid.