Schlageromslag.

Känsliga bitar

Sveriges första smörsångare sjöng om ömma mödrar och röda stugor. Upptäck en tårdrypande variant av tidig schlager.

Vemod och nostalgi

Barndomshemmet, röda små stugor, längtan till mor… En vanlig uppfattning om det tidiga 1900-talets schlagers är att de främst var uppsluppna och dansvänliga sånger med texter om lycklig romantik – mer hjärta än smärta, så att säga.

Men faktum är att det finns en stark linje i svensk populärmusikhistoria som präglas av vemod, bitterljuv längtan och nostalgi. I dessa smäktande stycken besjungs ämnen som svunna tider, lantliga barndomsmiljöer, exotiska paradis eller en saknad gammal mor. Sångaren är som regel en man, en så kallad ”smörsångare”.

En svärmisk svensk stämma

Den förste svenska företrädaren för denna sorts repertoar var Sven-Olof Sandberg. Han fick sitt genombrott i radio 1927 när han sjöng sin Lyssnar du till mig i kväll, lilla mor? En sångardröm vid mikrofonen.

Lyssna på Lyssnar du till mig i kväll, lilla mor? En sångardröm vid mikrofonen.

Vid samma tid hade amerikanska så kallade ”crooners” som Bing Crosby och Jack Smith slagit igenom med sina sammetslena stämmor. Med Sandberg, eller SOS som han snart kom att kallas, fick Sverige sin alldeles egna smörsångare.

Stjärna över en natt

I sin självbiografi minns Sandberg den lyckade tajmingen: ”Behovet av en svärmisk svensk stämma var uppenbart. Det råkade bli min”.

Med Lyssnar du till mig i kväll, lilla mor? En sångardröm vid mikrofonen blev han stjärna över en natt – ett fenomen som blev möjligt i och med etermedierna. Han fick säckvis med beundrarpost och blev snart idol för en stor och hängiven publik.

Spelade in över 900 sånger

Detta blev upptakten till en lång och produktiv karriär som populärsångare. Sven-Olof Sandberg spelade in över 900 sånger på grammofon och många stod han själv som textförfattare till.

Omslag till schlagernoter.
Omslag till schlagernoter ur Visarkivets samling.

Han fick också efterföljare med olika framtoning i genren, däribland ”Den sjungande bonden” Bertil Boo som fick sitt genombrott i radio 1946 med Violer till mor.

Mikrofonens nya röster

Schlagern blomstrade under mellankrigstiden och förutsättningen var den nya ljudtekniken, framför allt mikrofonen och den elektriska inspelningstekniken.

Före mikrofonen hade det främst varit sångare med dramatiskt sångsätt som kom i fråga för grammofoninspelningar. Med den mekaniska tekniken var det enkelt uttryckt stämmans själva styrka som registrerade spår i vaxet.

Med mikrofonens förfinade upptagningsförmåga kunde nya sorters röster göra sig hörda i grammofontratt och radiomottagare, däribland de smekande, viskande sångsätt och intima tilltal som är grunden i smörsångarens uttryck.

Älskad och föraktad

De ”känsliga bitarna” vann den breda publikens hjärtan, i synnerhet kvinnornas. Det framgår av de många uppskattande lyssnarbrev som kom in till Radiotjänst och i tidningsrecensioner av Sandbergs konserter.

Men lika omtyckt som Sandbergs röst och repertoar var bland hans beundrare, lika föraktad var den av hans många kritiker, oftast män. Såväl kulturjournalister som upprörda radiolyssnare angrep ”lilla mor-sångaren” som insmickrande och falsk, sentimentaliteten som outhärdlig och sångerna som ett slags musikaliskt hötorgskonst.

En vattendelare i tiden

Att Sandberg och hans känsliga bitar utgör en sådan vattendelare är inte bara ett uttryck för skillnader i personlig smak utan som framgår finns här också ett tydligt genusmönster. Det är inte bara artisten och musiken som det finns starka åsikter om, utan själva sentimentaliteten som stämningsläge. 

Att begråta ett förlorat tidslandskap, ett idylliskt ”förr”, är en hållning som fått allt lägre status i takt med modernitetens framväxt. I en tid genomsyrad av framstegsoptimism och rationalitet passar det illa att drömma sig tillbaka!

Sångernas popularitet berättar dock något annat. Kanske kan man se de känsliga bitarna som en motröst till accelererande framåtrörelse och förändring, en röst som sjunger om tillhörighet, beständighet och tröst?

Mer läsning

Karin Strand, chef för Svenskt visarkiv, har skrivit boken Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång.

Ladda ned boken Känsliga bitar som pdf